Vikten av att vila

Jag erkänner redan här och nu. Detta inlägg har inte bara ett innehåll jag vill förmedla. Utan att skriva det utgör något av en terapeutisk funktion för min egen del. Genom att skriva ner saker och ting så blir de ibland mer på riktigt. Precis som att skriva ner saker som snurrar runt i huvudet får mig att ibland kunna få en paus ifrån dem. Ibland behöver jag också skriva ner saker för att de skall bli av. Jag är en person som älskar att skriva listor (och älskar att få gjort sakerna på listan och kunna bocka av och stryka allt eftersom). Men inte minst, har jag det på listan så kan jag släppa det ur huvudet. Har jag det på listan så kommer jag inte att missa eller glömma bort det. Även om jag inte behöver tänka på det just nu. Har också alltid gillat att skriva. Skriva ”av mig”. Från början i dagböcker med små färgglada klistermärken i. På senare år allt mer i digitala format (framför allt för att det går fortare att skriva när man inte behöver skriva för hand). Ibland publika texter. Ibland bara små anteckningar för mig själv i mobilen. Ibland blogginlägg som aldrig publiceras. Texter som behöver skrivas ner. Men som inte alltid behöva läsas av någon annan. Därför skall jag idag skriva om vikten av att vila.

I ett av mina tidigare inlägg skrev jag om hur jag gör för att kunna träna den mängd som jag vill göra och mår bra av att göra en vanlig vecka. Genom att lyssna på kroppen och framför allt träna varierat kan man träna nästan varje dag om man vill. Men ibland behöver kroppen mer vila än så. Speciellt om man vill kunna prestera sitt max. Något jag hoppas kunna göra på lördag, då det äntligen(!) är dags för Toughest i Oslo. Då krävs det planering, det krävs att vara lite smart och det kräver mer vila än vad jag är van vid. Det finns garanterat enormt många vetenskapliga blogginlägg om hur man skall göra för att kunna uppnå maximal prestation vid ett önskat tillfälle. Jag lämnar också denna typ av förklaringar till andra, mer kunniga i ämnet. Kommer inte försöka blanda mig in i dessa resonemang och slänga mig med vetenskapliga termer, teorier och forskningsresutlat. Men för min del handlar det om att låta kroppen vila helt i fyra dagar. Någonting som kan låta enkelt. Men som för en rastlös tjej som mig kräver detta mer decinplin än att ta mig till gymmet eller ut i löpspåret.

Frustration. Men vila är nyckeln och det enda jag kan påverka sista veckan innan loppet.
Frustration att vila när man inte vill. Men vila är nyckeln nu och det enda jag kan påverka såhär de sista dagarna innan loppet där jag vill prestera.

Det här med att träna för att bli så bra som möjligt till ett visst datum är helt nytt för mig (nej, nu ljuger jag faktiskt – var ju så när jag tidigare och i yngre ålder höll på med lagidrott, men då styrde jag sällan själv över mitt träningsupplägg utan gjorde enbart som laget och tränaren sa till mig). Jag har alltid tränat för att jag älskar det, själva träningen alltså. Precis som jag också älskar känslan efteråt. Jag skulle nog aldrig kunna träna enbart för ett resultat. För en ”belöning” som enbart kommer senare. Då vore det många timmar som lades på någonting enbart för att uppnå något annat. Med risk för att komma med en klyscha. Resan mot målet är minst lika viktig. Träningen lika viktig som tävlingen. Men den här veckan får träningen lov att få lite stryk. För om prestationen skall kunna få bli så bra jag önskar måste jag vila från min vanliga träning.

Vila i fyra dagar alltså. Men det är någonting annat också. En annan egenskap jag har som spökar. En lite smårevolutionär del av mig, som blivit allt tydligare för mig själv ju ändre jag blivit. Den delen av mig som inte gillar att göra saker som alla andra gör, som inte gillar att göra det som någon annan säger åt mig att jag kan, eller för den delen inte kan, göra. Som te.x. när alla ”måste” läsa en viss bok eller se på en viss film, då vägrar jag göra det. Förstår ni hur jag menar? Så det är egentligen inte att jag inte skall röra på mig som är hela problemet. Det är att jag inte får. Och när jag inte får så finns det ingenting jag inte hellre skulle vilja göra. Detta blir väldigt tydligt (kanske som allra tydligast?) när jag har en skada som stoppar mig. När jag förra året hade min stressfraktur i foten ville jag ingenting annat än att springa. Mer än jag någonsin hade velat göra både innan och sedan jag fick börja springa igen. Jag blir lite som en argsint tonåring som tycker att klockan 01 är på tok för tidigt att behöva vara hemma en fredagkväll. Försöker hitta bra sätt och ursäkter för att komma runt den satta regeln.

Så min strategi för idag och de kommande tre dagarna (för den kommer att behövas när det börjar klia i benen, skrika i kroppen av rastlöshet och rösterna i huvudet säger åt mig att allt skulle kännas bättre efter en löptur i skogen) är att jag skall försöka höra min tränares ord om och om i huvudet:

”Cecilia, vila nu är det enda du kan göra för att bli bättre. Du kan inte förbättra din kondition sista veckan, du kan inte bli starkare, du kan inte få bättre teknik. Det enda jobbet du kan göra nu är att se till att du är så fräsch som möjligt när du ställer dig på startlinjen, utan att dra på dig någon skada sista veckan. Hel och med pigga ben. Så vila.”

Och så jag vilar. Fyller på med energi (läs: äter) och fokuserar på hur pigga mina ben skall vara på lördag.

En kommentar

Lägg till →

  1. Jag gillar känslan när man står inför en tävling som finns de sista två veckorna. Man har gjort det man kan göra och får förlita sig på att man har en bra grund. Bara den sista justeringen, kanske ett eller två hårdare pass men grunden står man redan på. Själv kör jag inte helvila utan mindre mängd och bibehållen eller högre intensitet med mer eller samma vila. Har man slitit med 8*1 km i ett visst tempo och vila i grundträningen, och känslan av att då få köra 6*500 m i samma tempo och vila, med en något fräschare kropp ett par dagar innan en tävling, är fantastisk. Kan rekommenderas!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: